Ångest och tvekan....

Så här ligger det till.
 
Jag bestämde mig för att flytta när mitt förhållande tog slut. Hela sommaren har jag sökt jobb och lägenhet i Stockholm - min favoritstad, alla kategorier. Jobb är ordnat och jag söker efter fler, för att ha många möjligheter. Jag har till och med ordnat lägenhet, och slagit fast ett datum för flytt - 1 oktober.

Meeeeeen........ Så får jag bara ångest. Vill jag verkligen det här? Vad ger det här mig? Jag skulle flytta, helt ensam, till en ny stad där jag bara känner några stycken. Kvar lämnar jag mitt trygga Boden, där alla mina bästa vänner bor och börjar blomma ut - alla skaffar egen lägenhet och jobb. Det blir en ny slags relation, en vuxen relation. Dessutom är jag så kär i mina två små kissar, som jag inte skulle kunna ta med mig till Stockholm. Här har jag dessutom chansen att jobba ihop en buffert med pengar och göra någonting jag alltid velat, nämligen tågluffa genom Europa eller backpacka en månad i Thailand.
 
Samtidigt som jag känner mig säker på att stanna i Boden är jag arg på mig själv, som inte vågar ta steget. Ta steget och flytta, våga utmana mig själv, våga bli den jag vill vara. Men Stockholm finns kvar. På samma sätt som min ungdom inte kommer finnas kvar, och jag har alltid sagt att jag inte ser mig själv bo i Boden. Jag är inte tjejen som tar det säkra före det osäkra, jag är tvärtom. Jag brukar våga.
 
Men nu känns det bara som fel läge. Jag vill hinna vara ung med mina bästa vänner, framför allt vill jag göra en stor resa med dem så vi har något vi alltid kommer att minnas. Jag har byggt upp ett liv här som jag gillar just nu, även fast jag trodde jag bara ville fly när kärleken tog slut.
 
Ni förstår kanske hur förvirrad jag är, hur mycket jag har att fundera på. Det är inte över än...

Kommentarer
Postat av: Lovisa

Åk! Vad är det värsta som kan hända? Att du vantrivs, säger upp dig och lägenhet i sthlm är ju inte direkt svårt att bli av med. Och riktiga vänner finns kvar i alla fall, ta chansen! :) /Lovisa

2012-08-16 @ 23:53:22
URL: http://vickelbyponny.blogg.se
Postat av: Anonym

Säger som Lovisa. ÅÅÅKKK!!!!! Du kommer att ångra dig att du aldrig tog klivet.

2012-08-24 @ 21:22:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0